Rovdjursföreningen har ringt upp Jägareförbundet och gnällt om att jag är elak mot dem på debattsidan i NA. Samtidigt fortsätter de att förljuga sanningen. Därför är följande sänt till NA som svar på deras senaste inlägg.
För att inte vilseleda debattsidans läsare allt för mycket känner jag mig nödd att åtminstone hyfsa till några felaktiga påståenden från Rovdjursföreningen i Västa Götaland (RF).
Mitt tidigare inlägg har återigen resulterat i trakasserier mot min person. Oavsett detta kommer jag envist att arbeta för en meningsfull jakt och markägares rätt att tjäna pengar på sin egendom. Hot och trakasserier funkar inte.
Den stora summa pengar som Svenska Jägareförbundet skulle få som en skänk från staten kommer i själva verket från jägarna själva. Det handlar inte om dina skattepengar som RF låter påskina. För att få jaga i Sverige måste Sveriges alla utövande jägare årligen betala en viltvårdavgift om 300 kronor till Viltvårdfonden. Från denna fond betalades det 2008 ut cirka 87 miljoner kronor. Av dessa går i sin tur 47,8 miljoner tillbaka till Svenska Jägareförbundets medlemmar. De resterande 39,2 miljonerna delas ut till bland annat Polisen, Naturvårdsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelserna samt Rovdjursföreningen.
Svenska Jägareföreningen är mycket stor viltvårdande organisation och därmed en stor del av samhället. Vi har i Sverige nästan dubbelt så många organiserade medlemmar, cirka 190 000 stycken, som landets största politiska parti, Socialdemokraterna. Att jämföra med RF som i hela Sverige troligen har 3 000 stycken organiserade medlemmar. När beslut i rovdjursfrågor behandlas så är de naturligtvis baserade på ståndpunkter från flera instanser. Organisatoriskt så finns Regionala rovdjursgrupper. De regionala rovdjursgrupperna rapporterar i sin tur till det centrala Rådet för rovdjursfrågor. I dessa återfinns bland annat en representant för RF och en för Svenska Jägareföreningen. I båda dessa instanser gäller en röst per organisation oavsett medlemsantal. Ingen hänsyn tas till att SJF är nära nog 70 gånger större än RF. Samma sak gäller för markägarna vilka drabbas hårt ekonomiskt i inskränkningar av viltuttaget från jord och skog. Redan idag är meningsfull jakt inte möjlig i delar länet på grund av den stora rovdjursförekomsten vilket inte är acceptabelt.
Min uppfattning är att det inte är omtanke om rovdjuren, människorna på landet, skräcken för hur andra länder uppfattar vår hållning som är den drivande faktorn. Det handlar snarare om en intolerans gentemot jakt. Via vargen har jaktmotståndare funnit en metod för att kraftigt begränsa jägares möjligheter att jaga och markägare rätt att tjäna pengar på jakten. Så länge som det anses vara okey att äta kött bör väl viltköttet vara att föredra?
Jakten omsätter i dag cirka 3,5 miljarder årligen och den direkta förlusten av rovdjursförekomsten beräknas till drygt 500 miljoner kronor, Sveriges lantbruksuniversitet. En kostnad som jägare och markägare har redan nu. Den 16 augusti börjar bockjakten. En glädjefull dag för 300 000 jägare och deras familjer. Vi går denna dag ut och skördar vad skogen ger i form av viltkött, svampar och bär. Vi tar tillvara på det naturen ger och hoppas kunna göra det även i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar